![]() |
| Rekonstruktion baserad på kvinnoskelettet man tror är Estrid Sigfastdotter |
Utställningen väckte nyligen en del uppmärksamhet för att den reklam som museet försökte få in på sociala medier refuserades då Facebook tyckte att den innehöll "grovt språk". Länsmuseets kommunikatör Lenita Gärde skrev ut sin frustration i blogginlägget Konsten att marknadsföra kvinnohistoria 15 november i år (2019). I detta skriver Gärde att hon inte förstod vad det var för grovt språk då hon bara såg ord som "feminism" och "jämställdhet", vilket tydligt är för politiskt laddat för Facebook som samtidigt tillåter direktsända slagsmål mellan män och många är de som försökt få hatiska inlägg och direkta hot som riktats mot dem raderade, vilket inte Facebook tyckt har varit några problem att ha kvar.
![]() |
| En av utställningens pallar med kvinnonamn |
Insidan av skärmarna ägnas åt historiska kvinnor från olika tidsepokers livshistoria. Förvånansvärt många av dessa levde före 1800, vilket tyvärr är en raritet i förmedlingssammanhang. Den mest fascinerande av dessa är Sophia Elisabet Brenner som redan 1693 gav ut skriften Det Qwinliga Könetz rätmätige Förswar som jag måste erkänna att jag inte hade någon koll på alls innan. Pallar i rad på golvet (likt den ni kan se på bild här till vänster), berättar också namnet på ytterligare personer.
![]() |
| Samling böcker, brev och en liten film |
Utställningen är i sin enkelhet en riktig förtjusning. Jag gillar effekten av att man bara kan se bilderna ordentligt när man står rakt framför dem. Jag antar att detta har en symbolisk tanke om att historiska kvinnor blir synliga framför allt när man har dem rakt framför näsan. Som sagt är det bara synd att skärmarna placerats så att vissa av texterna inte går att läsa ordentligt.


