Visar inlägg med etikett Göteborg. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Göteborg. Visa alla inlägg

måndag 28 oktober 2019

Två lite bortglömda borgar

Gamla Älvsborg (överst) och Stegeholm (underst)
I inlägget Vasaslott: Lindholmen (3 augusti 2018) skrev jag om mitt besök vid resterna av borgen Lindholmen i Vallentuna som man under 1800-talet trodde att Gustav Vasa föddes på. Helt säker kan man inte vara på att detta inte stämmer, men en troligare kandidat till hans födelseplats är Rydboholm i Österåker.

Jag utbildade mig till arkeolog delvis i Göteborg varför jag har en viss kärlek till stadens historia och förhistoria. Staden har flyttat runt en del och en av föregångarna, Nya Lödöse, har genomgått en stor arkeologisk undersökning. För den som är mer intresserad, har projektet en hemsida. På Göteborgs stadsmuseum finns också sedan ett par år utställningen Göteborgs födelse om bl.a. visar fynd från arkeologiska undersökningar i Nya Lödöse och som jag skrev om i inlägget Göteborgs stadsmuseum - Göteborgs födelse (11 april 2019) och som jag rekommenderar varmt.

Informationsskylt vid Gamla Älvsborg
Jag ska inte gräva ner mig så mycket mer i stadens historia just nu, men platsen där Göteborg ligger idag var under väldigt lång tid Sveriges enda utpost mot väst då Bohuslän i norr var norskt och Halland i söder var danskt. Denna gränstrakt skapade ett behov av försvar och det finns, och har funnits, flera borgar och andra försvarsverk runt om i staden. Den av dessa borgar som för Sveriges del haft störst betydelse är Gamla Älvsborg som ligger gömd bakom socker i området Klippan i stadsdelen Majorna och som har kallats Sveriges dyraste fornlämning.

Under Nordiska sjuårskriget intogs borgen av danskar som, i samband med freden i Stettin, krävde 150 000 riksdaler som skulle betalas inom loppet av tre år för att Sverige skulle få tillbaka borgen. Borgen intogs igen av danskarna under Kalmarkriget som vid freden i knäred krävde en miljon riksdaler att betalas under sex år. Dessa två händelser är kända som Älvsborgs lösen och i mitten av 1600-talet ersatte man Gamla Älvsborg med Nya Älvsborg.

Gamla Älvsborg
Mot bakgrund av denna historia är det väldigt tråkigt att resterna av Gamla Älvsborg ligger så gömd och glömd på en klippa mer eller mindre helt omringad av gamla sockerbrukets lokaler idag. Men man har satt upp skyddande tak över de rester som finns kvar och det finns även en liten skylt där man kan se en rekonstruktion av borgen, planritning över de lämnar som finns kvar samt en kortare historik över borgens historia. Gamla Älvsborg har heller inte fallit ur glömska bland forskarna. Jag vet många Göteborgsarkeologer som har en särskild plats i hjärtat för den, men det verkar sällan vara någon som besöker borgen utöver dem och de gäng vars ölburkar och klotter man finner resterna av över allt i ruinen.

Medan Gamla Älvsborg är gömd, ligger Stegeholm i Västervik väldigt öppet vid en ganska trafikerad väg på en liten ö mellan de båda delarna av staden. Som jag har förstått det har bygget av Slottsholmen gjort att man ändrat om området alldeles precis vid ruinen och man har ersatt almar med bl.a. en ek planterad i Märtas minne. Det finns flera konstinstallationer och små skyltar om varvet som funnits på platsen samt om Märta Leijonhufvud själv.

Märtas ek framför Stegeholm
Det senare är för all del trevligt, men skylten ger bara allmän översiktlig information om henne och säger nästan inget om hennes relation till Västervik eller Stegeholm. Om borgen finns egentligen ingen som helst information trots att det är en väldigt påtaglig lämning när man är där. Som jag skrev i inlägget Sjöfart och skolbarn hemma hos Märta (6 maj 2019) får man ingen hjälp från museet heller då deras verksamhet, utöver utställningen om Erik XIV:s krigsskepp Mars, helt handlar om nutiden. Fokuset på varvet istället för borgen på plats vid ruinen framstår därför inte som särskilt underligt även om Märtas ovilja att låta kronan hugga ner ekarna får henne att framstå som en tidigmodern Greta Thunberg (inte för att förminska Greta på något sätt, men jämförelsen går inte att göra) mer än en skicklig godsägare som var en viktig politiker i staden under sista hälften av 1500-talet.

Stegeholm
Till Gamla Älvsborg tar sig, som sagt, ytterst få personer, men till Stegeholm kommer besökarna hela tiden och inte bara i organiserad form via visfestivaler, skolklasser och ute-biobesökare under sommarhalvåret. De kommer in med ett frågande uttryck som snart byts mot ett besviket då de inte får någon information. Istället börjar de klättra på murarna i en utsträckning som jag inte sätt på en ruin som det ändå finns så mycket kvar av. Över allt ska de upp och gå och det finns ett par lösa stenar på marken i ruinen som mycket väl kan ha rasat ner p.g.a. det beteendet. Jag tror dock att det skulle kunna motverkas om myndigheterna visade större intresse för borgen då detta skulle smitta av sig på medborgarna.

Folk klättrar runt på Gamla Älvsborg också, men det är bra mycket mindre kvar av den även om man ännu kan se t.ex. en liten trappa och ett helt portvalv. Stegeholm har sina grundmurar bevarade och det är därför lättare att både den och besökarna kan skadas när de springer runt huller och buller på dem. Även om det är ruiner, finns det också många förmedlingsmöjligheter som inte riktigt tas tillvara idag. Jag antar att det delvis är en fråga om pengar, men i fallet med Stegeholm, har jag fått en uppfattning att det också finns mycket okunskap.

torsdag 11 april 2019

Göteborgs stadsmuseum - Göteborgs födelse

Under mitt besök i Göteborg förra veckan tog jag mig tid för att besöka Göteborgs stadsmuseums utställning Göteborgs födelse om livet i den nya staden Göteborg på 1600-talet.

Symbolen för utställningen är en hjärtformad amulett av silver som hittats i en kvinnograv daterad till första halvan av 1500-talet från Nya Lödöse. Nya Lödöse är en av flera föregångare till dagens Göteborg och finns under marken i stadsdelen Gamlestaden. Under de senaste åren har staden blivit föremål för en stor arkeologisk undersökning inför bygget av Västlänken. Undersökningsprojektet har en informativ hemsida som ni hittar här. Under undersökningen har man hittat en större mängd gravar, men graven med hänget undersöktes redan 1916 och skelettet från den återbegravdes på Östra kyrkogården i Göteborg.

Vilket yrke har du under tidigmodern tid?
Den hjärtformade amulettens historia berättas i utställningen och den är dekorerad med bokstäver och en vapensköld som kan ha tillhört en holländsk familj. Den går att öppna och inuti finns ett litet paket med flera lager tyg lindade omkring ett par växter. Pollenanalyser har visat att åtminstone blåklint och ljung fanns med i paketet. När man går in i det lilla rummet där silverhjärtat finns, hörs hjärtslag.

Jag måste erkänna att jag verkligen tycker om när museum verkligen betonar en eller flera föremål från sina samlingar och berättar tillgängliga fakta om dem samtidigt som man lämnar utrymme för besökarna att fundera över luckorna i berättelsen. Vem var kvinnan? Varför fick hon amuletten med sig i graven? Jag inser att detta helt och hållet kan bero på min arkeologiutbildning då arkeologins främsta källmaterial är föremål, men de kan berätta mer än vad vi tror.

Idealstaden
Även vår digitala värld är väldigt materiell samtidigt som vi sällan reflekterar över hur materialiteter påverkar oss. Hur symboliska de kan vara, hur vi interagerar med andra levande varelser (som också är väldigt materiella) genom dem och hur de har en förmåga att ta ner oss på jorden och ifrågasätta vad vi tror att vi vet med säkerhet.

Föremål gör också ofta historien levande, mänsklig och inte minst väldigt fysisk påtaglig. De har en förmåga att överbrygga tid och såväl geografiska som kulturella rum och kan hjälpa oss att reflektera över både det förflutna, nutiden och framtiden. Det är lite det jag tror är tanken bakom att låta silverhjärtat få en egen del av utställningen alldeles invid ingången till den.


Del av 1700-talsutställningen
Utställningen har ett par filmer man kan se och andra interaktioner t.ex. kan man snurra på ett hjul med olika yrken och se vad man skulle bli. Till det senare hade jag önskat förklarande texter kring vad ett liv som t.ex. officer (som jag fick) innebar. Det var också lite svårt att orientera sig i tid i utställningen. Göteborg fick sina första stadsprivilegier 1621 och utställningen är gjord till 400-årsdagen, men Nya Lödöse grundades redan 1473 och undersökningarna har, såvitt jag har förstått det, givit en större mängd arkeologiskt material från 1500-talet, vilket inte är direkt jättevanligt i stadsarkeologiska sammanhang. Göteborg har en ganska komplicerad "förhistoria". Staden har flera föregångare varav Nya Lödöse är en och jag uppskattar som sagt att det arkeologiska materialet tagit till vara i utställningen.

Ostindiska kompaniets hus där Göteborgs
stadsmuseum är inhyst är vackert i sig.
I övrigt har jag emellertid inte mycket att klaga på och den visuella aspekten av utställningen är det verkligen inget fel på. Texterna är inte för långa och jag gillar när de berättar om folk i staden. Jag uppskattar också rummet där det berättas om "idealstaden".

Göteborgs födelse står i stark kontrast till museets utställning om 1700-talet. Det är i och för sig tydligt att man även där har tänkt lite på att försöka göra informationen rolig, lättillgänglig och man har en del interaktiva delar, men det fungerar inte lika bra som Göteborgs födelse. Detta är jättesynd för materialet från 1700-talets Göteborg är helt fantastiskt. Det var tiden med svenska ostindiska kompaniet och Göteborgs stadsmuseum är inhyst i dess gamla lokaler. De lär också ha den största samlingen av kinesiskt 1700-talsporslin utanför Kina. Jag har inte lyckats hitta mina anteckningar från föreläsningen jag en gång hade om Göteborgs arkeologi, men det handlar om tiotusentals skärvor både från den arkeologiska undersökningen av museets innergård och från ostindiefararen Götheborg som sjönk i skärgården utanför staden på väg hem från sin tredje Kinaresa 12 september 1745. Jag hoppas därför att Göteborgs stadsmuseum följer upp utställningen med en ny om 1700-talet någon gång.