Visar inlägg med etikett Märta & Margaretas brev. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Märta & Margaretas brev. Visa alla inlägg

tisdag 2 juli 2019

Digitalt kontra verkligt: Viljan att vara nära Märta

Detalj ur drottning Margareta Leijonhufvuds brev
till sin syster Märta Leijonhufvud 
Jag planerar en resa till Skåne i slutet av nästa vecka. På Lunds universitetsbibliotek finns brevväxlingen mellan Märta Leijonhufvud och hennes syster Margareta. Den är digitaliserad och finns lättillgänglig via bibliotekets hemsida. Däremot hade jag hoppats på att få se åtminstone något av breven i verkligheten och kontaktade därför biblioteket. Till svar fick jag att breven fanns digitaliserade och därför tog man inte fram dem, ett svar som gjorde mig minst sagt besviken.

Detalj ur drottning Margareta Leijonhufvuds brev 
till sin syster Märta Leijonhufvud 
Jag tycker det är jättebra att historiska handlingar finns digitaliserade då det gör dem betydligt mer lättillgängliga för en större grupp människor. Särskilt gällande Märta och Margaretas brev har det varit väldigt betydelsefullt för mig då det är långt till Lund från Stockholmsområdet där jag bor.

Informationen i dem har jag av denna orsak redan fått. Viljan att se dem på riktigt handlar därför helt och hållet om viljan att vara nära Märta och hennes värld.

Margareta Leijonhufvud
Dessa brev har hon hållit i och läst. Jag minns hur min upprymdhet pirrade i hela kroppen när jag studerade Kristina Gyllenstiernas andaktsbok på Kungliga biblioteket i Stockholm i maj 2018. Kristina Gyllenstierna hade tagit i boken och både läst och skrivit i den! Det är en av de gångerna jag upplevt att jag varit närmast henne. Särskilt underbart var det att upptäcka vad som jag har tolkat som klotter som kanske något litet barnbarn skrivit i boken. Mer om detta kan ni läsa i inlägget Böner och klotter - Kristina Gyllenstiernas andaktsbok (27 maj 2018).

När jag förklarade varför jag ville studera den hade Kungliga biblioteket heller inga som helst problem att ta fram den trots att den finns transkriberad och "översatt" till modern svenska av Jan och Jonas Carlqvist, vilket jag skrivit om i inlägget Nådig fru Kristinas andaktsbok (17 maj 2018). Därför förvånar Lunds universitetsbiblioteks inställning mig lika mycket som det gör mig rejält besviken.

Som sagt har min vilja att se de verkliga dokumenten (eller åtminstone ett av dem) mindre med information om vad som står i dem att göra som med viljan att komma nära Märta. För fysiska föremål har även affektiva värden som bara kan upplevas om man ser dem på nära håll i dess fysiska form. Detta är självklart för arkeologer, men tydligen okänt bland bibliotekarier...

fredag 28 december 2018

Några rader om ståndssamhället och Bechdeltestet

Detalj från brev från Margareta Leijonhufvud till hennes
syster Märta.
Bechdeltestet skapades av den amerikanska serieskaparen Alison Bechdel. Hon satte upp ett par, väldigt enkla kriterier för vad man borde kunna förvänta sig av en film. Dessa är (1) att det finns (minst) två (namngivna) kvinnliga karaktärer (2) som pratar med varandra (3) om något annat än män.

Jag har hela tiden försökt att leva upp till dessa kriterier, men funnit det allt svårare ju mer jag satt mig in i 1500-talets samhälle och läst brev som personerna skrev. Det finns t.ex. några brev som Märta Leijonhufvud och hennes syster Margareta skickade till varandra som är helt underbara på att skildra deras vardag och de tar upp en rad olika ämnen som var viktiga för de båda systrarna.

Vad som slår mig när jag läser dem är hur mycket allt i deras värld är integrerat med varandra. Inte minst gäller det könsrollerna. Systrarnas makar dyker upp i alla ämnen de tar sig an. Även vid de tillfällen då de pratar om t.ex. godsekonomi och inrikespolitik. De är deras naturliga diskussionspartners och lever livet väldigt tätt inpå dem.

Jag har flera gånger sett diskussioner om hur uppdelat ståndssamhället var i såväl stånd som kön och visst har det stora brister, men jag tror inte riktigt att det är så stelt och uppdelat som man lätt framställer det. I alla fall inte på 1500-talet. Man verkade tätt sammankopplade i sociala nätverk där över såväl köns- som ståndsgränserna och lärde säkert väldigt mycket av varandra. Ett arv efter Sturarnas tid vid makten är också att bönderna och kungen/adeln lever i en sorts symbios.

Jag vet egentligen inte riktigt vart jag vill komma med tankarna om att ståndssamhället var mer flexibelt än man oftast antar. Det är mest en iakttagelse jag gjort vid studier av det tidigmoderna samhället. Det är rätt känt inom forskningen att vi ofta vill projicera 1800-talets kvinnors situation på kvinnors liv och leverna i historien och förhistorien generellt och det kanske gäller även när det gäller stånd/klass också?

Jag säger inte att ståndssamhället var perfekt eller bättre än klassamhället, men jag tycker ändå det är intressant att man verkar ha varit så tätt sammanbundna över köns- och klassgränserna. Detta gör dock, som sagt, att Bechdeltestet inte fungerar särskilt bra även om jag är helt för att man använder det. Det enda ämne jag kan tänka mig just nu skulle göra att en berättelse om 1500-talskvinnor skulle kunna klara det, är om Märta stod och rabblade upp matvaror som ska köpas in till slottet med antingen sin svärmor Kristina Gyllenstierna eller fataburshustrun/kokerskan på Hörningsholm och en dialog av det slaget har jag på känn inte skulle tilltala en modern läsare.





PS. Jag vet att jag inte varit lika aktiv här på bloggen nu i december. Detta beror inte på brist på idéer, utan på julstök och att en segdragen förkylning gjort det omöjligt för mig att kunna fokusera på att skriva längre stycken.