| Katarina av Sachsen-Lauenburg vilar tillsammans med sin make Gustav Vasa och hans andra hustru Margareta Leijonhufvud i Uppsala domkyrka |
Under 1945 och 1946 undersöktes gravplatsen för Gustav Vasa, Johan III och deras drottningar (förutom Katarina Jagellonica som har ett särskilt gravkor) grav och kvarlevor i Uppsala domkyrka. Denna undersökning resulterade i boken Vasagraven i Uppsala domkyrka 1956, där resultaten från undersökningen presenterades.
Boken är stor och omfattande och det finns även en bok om undersökningen av Erik XIV:s grav i Västerås domkyrka 1958. Jag tänker därför att det kan vara på sin plats att starta en liten inläggsserie om resultaten från dessa och andra relaterade gravundersökningar. Jag har valt att kalla den Döda personers sällskap och först ut är Gustav Vasas första hustru, drottning Katarina av Sachsen-Lauenburg.
Jag har inte pratat särskilt mycket om henne innan och hon ska få ett mer utförligt presentationsinlägg en dag. Det som kan sägas om hennes person här var att hon föddes 24 september 1513 i Ratzeburg i nuvarande Schleswig-Holstein i dagens Tyskland. På sin 18-årsdag giftes hon bort med Gustav Vasa och blev Sveriges drottning.
Jag har inte pratat särskilt mycket om henne innan och hon ska få ett mer utförligt presentationsinlägg en dag. Det som kan sägas om hennes person här var att hon föddes 24 september 1513 i Ratzeburg i nuvarande Schleswig-Holstein i dagens Tyskland. På sin 18-årsdag giftes hon bort med Gustav Vasa och blev Sveriges drottning.
![]() |
| Detalj på boken Vasagraven i Uppsala domkyrka |
Anatomiprofessor Bo Eric Ingelmark (som för övrigt var född exakt 400 år efter Katarina; 24 september 1913) utförde de medicinska analyserna av Vasakungarna och deras drottningars kvarlevor. Det är också han som författat artiklarna om denna del av undersökningen.
Både Katarinas kista och skelett verkar ha varit rätt dåligt bevarat och skört varför benen analyserades utan att plockas upp ur kistan. Kistan var gjord i ek och sammetsklädd inuti. På den fanns ett kronprytt K och ett lika krönt R i metall liknande detaljerna på Vasagraven i Uppsala domkyrkas framsida som ni kan se här till höger. Efter undersökningen tillverkades en ny ekkista till både Katarina och hennes efterträdare Katarina Stenbock vars kista och kvarlevor var än mer präglade av tidens tand.
![]() |
| Katarinas och Margareta Leijonhufvuds begravningskronor i Uppsala domkyrkomuseum |
Katarina hade en begravningsdräkt i sammet som troligen ursprungligen var svart, men som på 1940-talet hade antagit en rödbrun färgton. Denna var lagd ovanpå kropppen och hade blivit stoppad med tyg. I huvudändan fanns även tygbitar som antogs komma från en hätta i guldbrokad som utgjort innanmätet till hennes begravningskrona.


Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.