Samtidigt är det väldigt synd att folk verkar tveka. Museet öppnar nu i februari utställningen Vasa på nära håll där besökarna kommer att kunna se rekonstruktioner av Vasaskeppets skulpturer målade i de färger som analyser av originalskulpturerna visat att de hade. Denna utställning är också orsaken till att skulpturerna är temat för vårens Afternoon Tea-föredrag. Föredraget vi bjöds på i fredags hette Skulpturerna på Vasa. En berättelse om makt och hölls av historiedocenten Anna Maria Forssberg som arbetar som forskare på Vasamuseet.
Forsberg berättade att hon forskat om krigspropaganda i många år. Jag har märkt att propaganda är något som historiker och andra ofta drar till med för att bortförklara sådant som inte stämmer överens med deras bild av det förflutna och historiska personer. Forssbergs användning av det som något väldigt konkret var därför en positiv överraskning.
![]() |
| Vasaskeppets akterspegel |
![]() |
| En eventuell Luther-ros mellan Gustav II Adolfs initialer på Vasas akterspegel. |
Att folket avbildas precis under kungen som intar en beskyddande pose samtidigt som hans händer också tydligt visar att han stödjer sig på dem, ligger helt i linje med Gustav II Adolfs kungaförsäkran där han lovar att såväl beskydda som stödja sig på folket. Anna Maria Forssberg tog upp att de svenska regenterna under stormaktstiden var väldigt måna om att förmedla vad de gjorde och varför till folket, inte minst genom prästerna i kyrkan. Medan andra delar av Europa upplever en tid av instabilitet, präglas Sverige av en inre stabilitet. Jag tolkade det Forssberg sa som att hon menade att det var propagandan som bl.a. sa att svenskarna var Guds utvalda folk som orsakade stabiliteten. Den bidrog säkert också, men jag vill även lägga till den unika politiska situationen i Sverige där alla stånd fanns representerade i riksdagen. Givetvis kan det diskuteras att de inte hade samma möjligheter till påverkan, men riksdagsplatsen bidrog nog till att de kände sig viktiga. Känslan av maktlöshet skapar ofta instabilitet i samhället trots allt.
Lejon är vanligt förekommande på Vasa som byggdes ungefär samtidigt som den legend som sa att ett "lejon från norr" skulle komma och rädda Europa från katolicismen. Denna legend kom att bli viktig i Gustav II Adolfs propaganda och därför kanske det inte var så underligt att lejon är så vanligt förekommande i Vasaskeppets utsmyckning. Lejon-figuren som tidigare hängde fast överst på rodret passar också in på symboliken med riket som ett skepp och regenten som dess styrman.
![]() |
| Rekonstruktion av en av de polska adelsmännen på Vasa. |
Jag gillar verkligen att Vasamuseet gör försök att ta in flera olika perspektiv än traditionell historia. Musiken förra våren fungerade mindre bra p.g.a. underliga prioriteringar under sammankomsterna som inte verkar ha bestämts av museet själva, men det här första föredraget om skulpturerna var väldigt trevligt. Anna Maria Forssberg var en väldigt bra föredragshållare, ämnet var intressant och allt hängde samman. P.g.a. kommentarer om Gustav II Adolfs rivalitet med Sigismund fick hon för sig att hon hade varit otydlig, men så uppfattade inte jag det. Jag tror svenskar i gemen har någorlunda koll på konflikten mellan de olika grenarna av Vasa-ätten (Åtminstone den mellan Sigismund och Karl IX och Gustav II Adolf.) och Vasaskeppet är Gustav II Adolfs skrytbygge. Att därför mestadels förklara Vasaskeppet och dess skulpturer utifrån hans perspektiv tycker jag är givet.




Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.