Symbolen för utställningen är en hjärtformad amulett av silver som hittats i en kvinnograv daterad till första halvan av 1500-talet från Nya Lödöse. Nya Lödöse är en av flera föregångare till dagens Göteborg och finns under marken i stadsdelen Gamlestaden. Under de senaste åren har staden blivit föremål för en stor arkeologisk undersökning inför bygget av Västlänken. Undersökningsprojektet har en informativ hemsida som ni hittar här. Under undersökningen har man hittat en större mängd gravar, men graven med hänget undersöktes redan 1916 och skelettet från den återbegravdes på Östra kyrkogården i Göteborg.
![]() |
| Vilket yrke har du under tidigmodern tid? |
Jag måste erkänna att jag verkligen tycker om när museum verkligen betonar en eller flera föremål från sina samlingar och berättar tillgängliga fakta om dem samtidigt som man lämnar utrymme för besökarna att fundera över luckorna i berättelsen. Vem var kvinnan? Varför fick hon amuletten med sig i graven? Jag inser att detta helt och hållet kan bero på min arkeologiutbildning då arkeologins främsta källmaterial är föremål, men de kan berätta mer än vad vi tror.
![]() |
| Idealstaden |
Föremål gör också ofta historien levande, mänsklig och inte minst väldigt fysisk påtaglig. De har en förmåga att överbrygga tid och såväl geografiska som kulturella rum och kan hjälpa oss att reflektera över både det förflutna, nutiden och framtiden. Det är lite det jag tror är tanken bakom att låta silverhjärtat få en egen del av utställningen alldeles invid ingången till den.
![]() |
| Del av 1700-talsutställningen |
![]() |
| Ostindiska kompaniets hus där Göteborgs stadsmuseum är inhyst är vackert i sig. |
Göteborgs födelse står i stark kontrast till museets utställning om 1700-talet. Det är i och för sig tydligt att man även där har tänkt lite på att försöka göra informationen rolig, lättillgänglig och man har en del interaktiva delar, men det fungerar inte lika bra som Göteborgs födelse. Detta är jättesynd för materialet från 1700-talets Göteborg är helt fantastiskt. Det var tiden med svenska ostindiska kompaniet och Göteborgs stadsmuseum är inhyst i dess gamla lokaler. De lär också ha den största samlingen av kinesiskt 1700-talsporslin utanför Kina. Jag har inte lyckats hitta mina anteckningar från föreläsningen jag en gång hade om Göteborgs arkeologi, men det handlar om tiotusentals skärvor både från den arkeologiska undersökningen av museets innergård och från ostindiefararen Götheborg som sjönk i skärgården utanför staden på väg hem från sin tredje Kinaresa 12 september 1745. Jag hoppas därför att Göteborgs stadsmuseum följer upp utställningen med en ny om 1700-talet någon gång.





Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.